Den känslan, när man inte vet vart nästa steg ska föra en. Man vet inte heller om det är värt att gå tillbaka, vad fanns där för mig igentligen? - Att vara Vilsen. Att vara vilsen i sinnet det är nog den värsta känslan jag vet. Att aldrig ana vad som sker näst. Just nu står jag på en plätt där jag känner mig vilsen. Går jag tillbaka blir jag mer sårad, jag tänker inte gå tillbaka det är inte ett alternativ. Jag är starkare än så. Men jag vet heller inte vad som händer om jag tar ett till steg, och i vilken riktning som är "rätt". Hur jag är gör så blir jag sårad, det blir jag alltid.

 

Jag förstår inte att människan är en sån egoistisk varelse att man kallar vissa medmänniskor för flickvän, vän, bästa vän, "bror", "syster" o.s.v. När det ofta inte finns något äkta bakom det. Man säger det för att det tillför något "socialt". Men hur kan man få status för att ha en "tillfällig" flickvän/pojkvän för att sedan kasta skit i ansiktet. Även att vara bästa vänner, är det bara jag som anser att bästa vänner aldrig sviker? Dom finns alltid kvar vad som än händer och sårar aldrig varandra! Självklart har alla bråk, men man gör inget elakt mot personen i fråga. Jag vet inte vad som hände på några år. Alla ord blev bara tomma, dom har inte längre någon innebörd och det stör mig. Jag vill inte leva i detta samhälle där folk inte kan bete sig som just det - folk. Visa med känslor för dina medmänniskor. Det är inte svårt!

 

 

Jag har varit sjuk i ca 3 veckor. Det började med illamående och gick över till extrem smärta i hela magen. Tillslut strålade det ända till ryggen och sidorna och jag kunde inte gå. Var på vårdcentralen idag och tog prover. Antingen har jag magkattar (som jag har haft ca 5 grr förut) eller så har det övergått till magsår eller gallsten. Så nu fick jag börja på Omeprazol igen i 11 dagar och se om det blir något bättre. Dom får även tillbaka lever proverna på måndag så hoppas att det ser bra ut. Annars måste jag bli sjukskriven. Nu har jag sjukanmält mig från jobbet för att bara vara hemma och varva ner, och jag tror att det är precis vad jag behöver. men det är jobbigt att vara själv samtidigt som det är jobbigt att vara med folk. När jag är själv tänker jag alldeless för mycket och mår riktigt dåligt, men när jag är med folk vill jag bara ligga hemma och sova.. Men dom senaste dagarna har jag varit mycket med Naomi (en hund) vilket har varit otroligt avslappnande. Att ha någon som bara är (precis som jag vill), att komma ut i friska luften och bara gå en sväng, att ha någon att mysa med. Det har varit underbart.

 

Funderar på att åka till min älskade Rebecca som har flyttat till jönnköping. om jag har fått magkatarr så är det precis vad jag behöver, att åka bort lite. och jag saknar henne otroligt mycket och vi får alltid varandra så andra tankar och kan må bra för omväxlings skull!

 

Nu ska jag lägga mig i soffan och titta på alcatraz! Hatar att dom la ner andra säsongen! men men..

 

PUSSPUSS