perkules sista dagar

Hej nu ska jag oc perkule gå hem till gården, stick, AAAH AAH fittan luktar rom

Att ta sig upp.

Blev utsläppt igår vid 12.00 från psyk. mamma hämtade mig men sen till gruppterapin 13.30 och prata av sig lite. Kändes som att det släppte lite på min ilska iaf.. 
Idag är min första jobbdag på nästan två veckor. Jag är riktigt nervös att jag ska få något mentaltsammanbrott eller panikatack, men får hoppas på det bästa. 
Hur tar man sig upp när man är på botten. när man märker att alla ens "vänner" bara har lurat en hela tiden och sedan sparkar på en när man ligger ner. Jag kan inte lita på någon längre så den här perioden kommer bli mycket att jobba med vilka relationer jag kan må bra av. Men hur vet man? Hur kan jag veta att jag inte blir sparkad på igen? Det hände nu efter jag kännt personerna i flera år. förstår inte vad jag gjort fel, varför kan man inte bara hålla benen stängda.. Blir så jävla arg och ledsen. Jag är förtvivlad och har så JÄVLA ont i själen. Men hur ska jag få tillbaka mina puzzelbiar som är tagna`? Får bara hoppas på som alla säger - Tiden läker alla sår.. Gör dom verkligen det? Bara att vånta och se.. 
 
Peace Out !

På botten

i skrivande stund är kl. 23:37 och jag ligger inlagd på allmänvård/psykos enheten. i fredags slog allt slint. jag fick reda på att min pojkvän (nu mitt ex) inte bara knullat två av mina vänner utan tre! en tjejkompis som jag hjälpt i många svåra stunder och känt i många år nu. det tar på ens själ när något sånthär kommer fram. dom kommer, klipper av en bit av min själ sen flyr dom. min själ har inte mycket kvar att göra här och därför fick jag först åka till psykakuten som polisen körde mig till, sen piva och nu ligger jag här. legat inne i 3 dagar snart. men får förhoppningsvis åka hem imorgon. måste tillbaka till jobben igen. mamma kom hit förut. jag såg att det gjorde ont i hennes själ också att se mig såhär.. hon grät, men jag kunde inte. satt bara och så att allt kommer bli bra. kommer det bli bra? jag kan bara hoppas..

jag ska fly stan och aldrig vända mig om. det som varit har varit. dom som sårat mig förtjänar inte min närvaro. hoppas dom en dag inser vad dom gjort. men dom kommer aldrig, aldrig bli förlåtna av mig. en dag ska jag få tillbaka min själ. en dag ska jag vara lycklig påriktigt!



Vilsen

Den känslan, när man inte vet vart nästa steg ska föra en. Man vet inte heller om det är värt att gå tillbaka, vad fanns där för mig igentligen? - Att vara Vilsen. Att vara vilsen i sinnet det är nog den värsta känslan jag vet. Att aldrig ana vad som sker näst. Just nu står jag på en plätt där jag känner mig vilsen. Går jag tillbaka blir jag mer sårad, jag tänker inte gå tillbaka det är inte ett alternativ. Jag är starkare än så. Men jag vet heller inte vad som händer om jag tar ett till steg, och i vilken riktning som är "rätt". Hur jag är gör så blir jag sårad, det blir jag alltid.
 
Jag förstår inte att människan är en sån egoistisk varelse att man kallar vissa medmänniskor för flickvän, vän, bästa vän, "bror", "syster" o.s.v. När det ofta inte finns något äkta bakom det. Man säger det för att det tillför något "socialt". Men hur kan man få status för att ha en "tillfällig" flickvän/pojkvän för att sedan kasta skit i ansiktet. Även att vara bästa vänner, är det bara jag som anser att bästa vänner aldrig sviker? Dom finns alltid kvar vad som än händer och sårar aldrig varandra! Självklart har alla bråk, men man gör inget elakt mot personen i fråga. Jag vet inte vad som hände på några år. Alla ord blev bara tomma, dom har inte längre någon innebörd och det stör mig. Jag vill inte leva i detta samhälle där folk inte kan bete sig som just det - folk. Visa med känslor för dina medmänniskor. Det är inte svårt!
 
 
Jag har varit sjuk i ca 3 veckor. Det började med illamående och gick över till extrem smärta i hela magen. Tillslut strålade det ända till ryggen och sidorna och jag kunde inte gå. Var på vårdcentralen idag och tog prover. Antingen har jag magkattar (som jag har haft ca 5 grr förut) eller så har det övergått till magsår eller gallsten. Så nu fick jag börja på Omeprazol igen i 11 dagar och se om det blir något bättre. Dom får även tillbaka lever proverna på måndag så hoppas att det ser bra ut. Annars måste jag bli sjukskriven. Nu har jag sjukanmält mig från jobbet för att bara vara hemma och varva ner, och jag tror att det är precis vad jag behöver. men det är jobbigt att vara själv samtidigt som det är jobbigt att vara med folk. När jag är själv tänker jag alldeless för mycket och mår riktigt dåligt, men när jag är med folk vill jag bara ligga hemma och sova.. Men dom senaste dagarna har jag varit mycket med Naomi (en hund) vilket har varit otroligt avslappnande. Att ha någon som bara är (precis som jag vill), att komma ut i friska luften och bara gå en sväng, att ha någon att mysa med. Det har varit underbart.
 
Funderar på att åka till min älskade Rebecca som har flyttat till jönnköping. om jag har fått magkatarr så är det precis vad jag behöver, att åka bort lite. och jag saknar henne otroligt mycket och vi får alltid varandra så andra tankar och kan må bra för omväxlings skull!
 
Nu ska jag lägga mig i soffan och titta på alcatraz! Hatar att dom la ner andra säsongen! men men..
 
becca smygtog denna bild på en webbdesigns lektion för länge sedan<3
PUSSPUSS
 
 
 

Det är fan inte lätt när det är svårt.

Nej sant som det är sagt. man kan ju undra vart samhället är påväg. Inte konstigt att folk blir dåligare och dåligare psykiskt när det är folket runt omkring en som gör en helt snurrig i bollen. Jag förstår inte hur länge jag ska behöva ta skit. En såkallad Bästavän går och ligger med ens ex eller vad man nu ska kalla det eftersom vi fortfarande höll på vilket min "vän" visste.. Det är 3:e gånger det händer mig att en "vän" ligger med min pojkvän/ex eller någon jag är på g med. Jag förstår inte, är det så svårt att hitta någon annan. Är folk så besatta av att knulla att man måste ta någon som betyder mycket för en vän. Man vet innerstinne att man sårar personen i fråga, men det är ingen som egentligen bryr sig. För allt idag handlar om att leva i nuet, och om man förlorar en vän kan man få en ny över en dag. kanske inte samma betydelse i livet men fortfarande någon att snacka skit med. Men jag förstår inte att man kan ha mage att göra så. Jag skulle aldrig i livet kunna röra min bästaväns pojkvän/ex eller vad det nu är, det är lixom en oskriven regel!
 
Så dom senaste veckorna har verkligen inte varit dom bästa! varit otrorligt dålig på att gå på terapin. På 6 veckor har jag gått på ett gruppmöte. Men idag gick jag till min psykolog. Jag tvingade dit mig trots att jag höll på att spy, är faktiskt välldigt stolt att jag gick ändå trots mitt mående. Har varit inne på psykakuten två gånger på bara några veckor. Hamnar där för att jag blir rädd för mina egna känslor. men det är väll lite så Bordeline är, och det är det jag ska lära mig att hantera. Ska bli bättre på att gå på mötena!
 
Behöver ensamtid, finns det inget sånt idag?
 
Har fått magkatarr igen. Tror dock att det är första gången iår, men förra året hade jag magkatarr 3 gånger. Det gör så jävla ont och hoppas inte dom vill att jag ska göra en gastroskopi. vägrade förra året när dom bad mig göra det.
 
Saknar Becca som var här över sin födelsedag för någon vecka sen! Vi hade så jädrans roligt!
Bilden är från lördagens utgång!
PUSS
 
 
 
 
 
RSS 2.0